
Solfakta

Fakta om Solenergi
Solen är vår närmaste stjärna och står för 98% av vårt solsystems totala massa.
Den har en diameter på 1,4 miljoner km
(jmf. jorden med 13.000 km i diam) och befinner sig på 150 miljoner km avstånd från jorden
Solen upptar lika stor volym som 1,3 miljoner jordklot, och den har en temperatur på "ytan" på ca 6.000 grader Celsius ( i kärnan är temperaturen 10-15 miljoner grader).
Solen (och alla andra stjärnor) skapar sin hetta och energi genom en process kallad thermonukleär fusion. Väte i solen inre omvandlas till helium.
I denna process frigörs enorma mängder solenergi eftersom den resulterande heliumatomen är lättare än de sammanslagna väteatomerna.
Skillnaden i vikt mellan dessa utgör den energi som solen generar enligt formeln (E=mc²).
Med en ålder på 4,5 miljarder år , så är solen inte mer än medelålders med ca 5 miljarder år kvar innan den har förbrukat allt väte. I sin nästa fas kommer solen att brja förbränna helium istället. Solen kommer at svälla till 100 ggr sin nuvarande storlek och bli en röd jätte som uppslukar de inre planeterna i solsystemet, inklusive jorden.
När sen heliumet är slut kollapsar solen och slutar som en vit dvärg.
Med andra ord så har vi ganska gott om tid på oss att utnyttja solenergi som energikälla. men hur skördar vi solenergi på bästa sätt? Det är trots allt bara en liten del av all solenergi som träffar jordytan. En del solenergi reflekteras mot atmosfären, samt absoberas av ozon, syre och koldioxid i densamma. Vid molnig väderlek reflekteras och absorberas en betydande del av solinstrålningen i molnen, den del av solenergi som tränger igenom, gör det i form av diffus solinstrålning. Trots detta når tillräckligt med solenergi jordytan för att det skall vara lönsamt att ta den tillvara!
Solenergi kan i tas tillvara på flertal olika sätt. Solenergi kan omvandlas till elektricitet via solceller. detta sker genom att solstrålning träffar en fotovoltaisk cell bestående av halvledare som fungerar som dioder. När halvledaren belyses med solenergi alstras en en elektrisk ström i dioden backriktning. Då spänningen som uppstår är väldigt låg, seriekopplas celler till hela solcellspaneler. Att omvandla solenergi till elektricitet är i dagsläget dyrt pga. solcellernas låga verkningsgrad, men det sker intensiv forskning och utveckling inom området. Inom en inte allt för avlägsen framtid kan det bli ekonomiskt försvarbart att använda solenergi även för elproduktion.
Solenergi kan även omvandlas till värme på ett antal olika sätt. man kan med en parabolisk spegel värma varmvatten direk genom att koncentrera solenergi mot ett vattenkärl (Solar cooking). Denna enkla metod att omvandla solenergi till varmvatten fungerar endast i områden kring ekvatorn, och kan drastiskt minska åtgången av ved, som är en bristvara i många utvecklingsländer.
På mer nordliga breddgrader krävs mer komplexa system för att kunna ta tillvara solenergi. Här krävs solfångare med stor area då intensiteten är betydligt lägre än vid ekvatorn ( se solinstrålning).
Solvärme